Kärlek är inget för mig märker jag

Haha rubriken säger allt. Så som jag ser det har jag fuckat upp mitt liv så det är inte ens värt att ta seriöst, varken för mig eller andra. Jag är inte som alla andra vilket folk kanske har märkt nu men vafan jag är mig något mer kan jag inte göra. Allt är onormalt i min värld. Den ända som förstår mig fullt är Emelie eftersom hon har funnits i mitt liv sedan första början. Jag mår dåligt för jag tror något ligger och gömmer sig i mig... En liten demon som när som helst kommer ta sig ut och då jävlar blir det inte kul.

Okej nu ska jag kompensera texten med en rolig bild från min semester!